RE: Vancouver Baby!

Tänkte att ni kanske ville ha en liten reseskildring av min o Tomas trip till Kanada. Vi lämnade Seattle runt 9.00 i fredags för att bege oss till Seattle Premium Outlets som ligger ca 1h norrut med bil (Tomas hade lyckats snacka till sig bilen så att Didi fick ta sig till jobbet på annat sätt). Där strövade vi omkring i 4-5h och slogs med femtioelvatusen sneögda typer utan att hitta speciellt mycket, hade man varit en lätt lönnfet grönlandsval hade kläderna säkert suttit som gjutet! Kom dock därifrån med nån tröja var och jag tjacka upp mig på Snowboardgoggles. Visade sig att det var billigare att köpa två par Oakley Crowbar där än ett par i Europa, även om man beställt dom på Internet. Två? undrar ni nu. Jo, anledningen är att man ju gärna har olika glas beroende på vädret, och av någon outgrundlig anledning var det exakt samma pris att köpa hela kittet som bara själva glaset.

Åt en skum pizza till lunch, deg både i botten och ovanpå, heter det inte paj då?

Därefter var det dags att styra kosan mot gränskontrollen som med lite otur kan ta ett bra jävla tag. Vi hade hyfsad tur o slapp igenom utan allt för mycket väntan. Turen vände dock på vägen in i Vancouver där nån pajas hade flugit sitt lilla plan rakt in i ett bostadshus i Richmond, en av förorterna. Piloten som tydligen hade över 60 års erfarenhet hade dött (R.I.P.) men i övrigt hade alla klarat sig. Var dock lite frustrerande att han va tvungen att göra det just där just då, Kanadas första flygolycka på över 30 år, precis när vi hade bråttom till hockeyn...

Monument vid gränsen över brödraskapet mellan USA och Kanada, måste säga att dom verkar inte direkt lita på familjen.

Väl i Vancouver checkade vi in snabbt som ögat på vårt hostel för att sedan ta oss ner till General Motors Place där Canucks (som tydligen är slang för kanadensare för alla som inte visste det) spelar sina hemmamatcher. Gud hade tyvärr bestämt sig för att kvällen den 19e var lämplig för att ha ölhävartävlig så följaktligen fullkomligt öste det ner. Taxi gick inte att få tag på så vi fick promenera de 8-10 kvarteren ner till arenan. Väl på plats var det dock värt dom plaskvåta kläderna: Bra platser, god öl, GRYM match!!! Vancouver är ju svensklaget numero uno i NHL med 4 välbekanta namn i startuppställningen; Näslund (Kapten), Bröderna Sedin samt Öhlund. Även om matchen var otroligt underhållande var det dock lite trist att Los Angeles Kings vann med 4-2 (det sista målet FICK dom eftersom en spelare blev nedriven när han kom fri och målvakten var uttagen, sjukt skumt! Hade förstått straff men mål, måste inte pucken över mållinjen då?). Plusvärde var dock att Mattias Öhlund gjorde 2:an för Vancouver. Humor inslaget var helt klart när kameramannen zooma in u-ringningen på nån brud. Pojkvännen sitter o applåderar o skrattar bredvid ända tills kameran zoomar ut lite så man ser vem det e som filmas, då va det inte lika kul längre. Minuset var att jag har lite svårt för bondslagsmålen som inte resulterar i mer än utvisning, gjorde man så på gatan skulle man åka dit för misshandel. Efter matchen var det god middag med öl och margaritas (gott men gay, gotta love it!) för att sedan knyta sig tillsammans med våra två "aningen" svettluktande roomies.

18, 500 på läktarna och skön stämning. Saknade dock dom europeiska sångerna och hejarramsorna, saknade inte läktarvåldet. Fans från de olika lagen satt blandade, inga problem!

Dagen därpå startade med frulle på hostelet för att sedan övergå i sightseeing by car eftersom det fortfarande regnade ordentligt. Fördelen med detta var att vi hann se de flesta intressanta delarna av stan på kort tid. Extra intressant var Chinatown eftersom jag aldig varit i en sån förrut (den i Vancouver är tredje störst i Nordamerika, efter San Francisco och New York).

Måste säga att torkad mat ser sådär smarrigt ut, ostronen såg ut som avhuggna öron.

Varken gasklockan eller området i Gastown är riktigt som dito i Värtahamnen.

Efter pit stop på Starbucks var det dags att bege sig ut till Univeristy of British Columbia där Museum of Anthropology ligger. Museumet inriktar sig på kusten av B C och alla indianstammarna där. Hade nog varit en ganska snabb affär att ta sig igenom det om vi inte råkat slira in i en guidegrupp. Guiden var stört skön, en ganska skinntorr liten tant som lät exakt som Professor McGonagall i Harry Potter-filmerna (bl a beskrev hon museets arkiveringssystem som att den som kom på det måsta ha "smoked the funny ones during the 60's").

På vägen ut till museet stannade vi till vid stranden för att ta lite bilder på Vancouver skyline.

Dom hade ju en o annan totempåle där inne!

Lunch avnjöts aningen hastigt för att vi sedan skulle hinna ta oss ut till ett shopping mall ute i Metrotown (en förort). Va ta mig fan bland det största jag sett, efter 3 timmar hade vi inte ens hunnit med halva, förmodligen bara en tredjedel. Stort plus dock för att det fanns en Zara (trodde aldrig jag skulle säga det) som faktiskt säljer kläder i människostorlek.

Efter detta var det dags att sätta sig i bilen för återresa. Sista stoppet blev för att avnjuta middag på femstjärnig restaurang, närmare bestämt på IHOP (International House of Pancakes). Måste säga att det var en upplevelse, hjärtat har inte börjat slå regelbundet än efter alla dom onyttigheterna. Antar att det fungerade ungefär som att blanda i 2kg maizena i blodet, kanske ska försöka motverka effekten med lite kaostiksoda?