Bullbak

Idag var det stor premiär för min Comparativ Kurs! Var mycket trevligt, sex elever och Sven-Erik som jag tidigare nämnt normalt arbetar på statsen i Uppsala. Kan inte säga att han kom med några riktiga kioskvältare men om inte annat va han en riktigt trevlig prick som liksom jag tyckte det va skönt att kunna stänga av hjärnan och prata svenska som omväxling (dock inte under lektionstid som ni förstår). Den rent akademiska behållningen bestod istället av att diskutera med damerna (alla de andra studenterna va kvinnor) skillnader mellan USA och Sverige. En rolig sak var att höra ambivalensen, för eller emot Sverige? Gratis sjukvård och skolgång, gotta move there! 50% i skatt, are they insane? Låg kriminalitet, sweet! Vem som helst kan kolla upp vad man tjänar, crazy! Framotibax, som att kolla en tennismatch. Förutom att 9 timmar är i aningen längsta laget så var det dock kul, öppen o avslappnad stämning som man ofta går miste om på svenska mastodontföreläsningar med 150 elever i rummet.

Den som är inne på den här bloggen lite mer regelbundet skulle med tanke på den genomgående mogna nivån kunna tro att rubriken insinuerar ett inlägg om rumpor, så e det alltså inte. Har faktiskt bakat kanel -eller snarare kardemummabullar eftersom min grupp e ansvarig för att ta med tilltugg till föreläsningen imorn. Jajjemen, har ju faktiskt jobbat på bageri i ett halvår (var iofs inte betrodd med nått annat än att bre mackor, e nog lite av en autodidakt på området:P) så det fixa jag på ett litet kick. Moster Mys magiska bullrecept har kommit väl till användning. Det som är magiskt med det är inte att dom blir så otroligt goda (vilket dom för övrigt blir när HON gör dom), utan att dom blir goda även när man inte följer receptet. Skoja inte det e eliten som är ute i världen o promotar Moder Svea, orka misslyckas med att följa ett recept! Kan dock till viss del skylla på att jag var aningen yr i kockmössan, anledningen till detta var att jag insåg att jag inte hade nån kavel. Nöden har ju ingen lag så jag tog en vinflaska istället. Problemet var att jag inte hade nån som var tom, och som sann svensk kunde jag ju inte bara hälla ut en halva. Solution? SVEP! Baksidan med detta var att jag blev ägd av kryddmåttet. Skiten heter tydligen 1/4 teaspoon på engelska men dom nedrans typerna på IKEA hade satt prislappen över 1/4 så nu är det alldeles för lite kardemumma o salt i degen. Ska villigt erkänna att jag kanske borde ha sett skillnad på en tesked och ett kryddmått men jag har fan inte bakat sen Dackefejden och tanken slog mig helt enkelt inte, sådeså! Något som dock va kul var att blanda degen, har aldrig tidigare gjort det utan en degblandare. "Ingenting e omöjjlit!" som alla små 80-talister indoktrinerats med sen Gunde intog fort Boyard, bara att spotta i nävarna o skrida till verket. Måste va alla barns dröm, som "geggamojja o bajskorvar" som Max (3...eller nått sånt:S) skulle ha sagt.