Måste säga att det e grymt underskattat med andra som lagar mat åt en, fett nice! Har precis kommit hem efter att ha varit över hos fransoserna och käkat middag, närmare bestämt Creps. Har aldrig sett så mycket pannkakor, dom hade lätt gjort 7-8 liter smet, tror mellan 10 och 15 personer åt sig mätta och ändå fanns det över, helt galet! Var grymt gott men är dock lite besviken. I min värld äter fransmännen Creps fyllda med typ ost och skinka eller något annat någorlunda matigt, tänk så fel man kan ha. Dom här hade bestämt sig för att köra hardcore efterrättscreps. Som "pålägg" kunde man välja på smör, socker, kanel, nutella, maple syrup, sylt och banan. Känns som några blivit lite väl amerikaniserade! Sockerchocken e inte dålig kan jag säga, blodsockernivån e nånstans i höjd med ozonlagret.
Stötte på ett sjukt skumt fenomen idag, fund raising till förmån för en person. Tyckte det lät helt stört, men tydligen e det inte helt ovanligt att man gör något liknande om man har svårt att finansiera sina studier. Vad man gör är att man bjuder in alla man känner på nån form av välgörenhetsfest, där poängen är att alla ska skänka så mycket dom vill/kan. Ofta har man tydligen också tiggt ihop lite schyssta prylar som man sedermera auktionerar ut.
I just det här fallet tycker jag dock att det var bra, personen som hade festen var en kompis som kommer från Palestina. Född och uppvuxen i något som inte kan karaktäriseras som annat än fullt, i bästa fall halvfullt krig lyckades hon inför high school få ett stipendium som finansierade ett års studier i USA. Därefter har hon genom att engagerat sig i alla möjliga projekt som gjort att hon fått fler stipendier lyckats fullfölja high school ooch nu börjat college. Om nån har rätt att ha en sån tillställning så e det fan hon, börjar nästan grina varje gång jag hör om all skit hon varit med om. Läget med att vid 18 års ålder ha förlorat både en bror och sin bästa kompis, överlevt en bomb som detonerade i hennes hus när hon låg och sov och med fara för sitt liv va tvungen att smugglas in i Jerusalem varje gång hon ska skaffa ett amerikanskt visum? Mest imponerande är hur sjukt positiv hon ändå är, alltid glad! Bor med en judisk familj och verkar inte hysa något egentligt agg mot israeler i stort, bara mot soldaterna. Kan inte hjälpas att man nästan får lite dåligt samvete efter att ha fått allt serverat på silverfat. Själv e jag mest här för att det e roligt, i bästa fall en bra erfarenhet... perspektiv på saker och ting får man ju, som en spark i solaplexus...:S
Stötte på ett sjukt skumt fenomen idag, fund raising till förmån för en person. Tyckte det lät helt stört, men tydligen e det inte helt ovanligt att man gör något liknande om man har svårt att finansiera sina studier. Vad man gör är att man bjuder in alla man känner på nån form av välgörenhetsfest, där poängen är att alla ska skänka så mycket dom vill/kan. Ofta har man tydligen också tiggt ihop lite schyssta prylar som man sedermera auktionerar ut.
I just det här fallet tycker jag dock att det var bra, personen som hade festen var en kompis som kommer från Palestina. Född och uppvuxen i något som inte kan karaktäriseras som annat än fullt, i bästa fall halvfullt krig lyckades hon inför high school få ett stipendium som finansierade ett års studier i USA. Därefter har hon genom att engagerat sig i alla möjliga projekt som gjort att hon fått fler stipendier lyckats fullfölja high school ooch nu börjat college. Om nån har rätt att ha en sån tillställning så e det fan hon, börjar nästan grina varje gång jag hör om all skit hon varit med om. Läget med att vid 18 års ålder ha förlorat både en bror och sin bästa kompis, överlevt en bomb som detonerade i hennes hus när hon låg och sov och med fara för sitt liv va tvungen att smugglas in i Jerusalem varje gång hon ska skaffa ett amerikanskt visum? Mest imponerande är hur sjukt positiv hon ändå är, alltid glad! Bor med en judisk familj och verkar inte hysa något egentligt agg mot israeler i stort, bara mot soldaterna. Kan inte hjälpas att man nästan får lite dåligt samvete efter att ha fått allt serverat på silverfat. Själv e jag mest här för att det e roligt, i bästa fall en bra erfarenhet... perspektiv på saker och ting får man ju, som en spark i solaplexus...:S
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar