Pissväder

Regn! Hela dagen! Så sjukt trist, men efter vad jag har hört e det bara att vänja sig, folk från den här stan reser typ på solsemester till London och Bergen. Har dock haft en helt okej dag. Började med att ge efter för grupptrycket och skaffade en facebook(som många av er som kollat mailen förmodligen redan märkt). Har insett att om man inte ska bli helt utfryst på den här sidan Atlanten måste man ha en facebook, hur hårt det än känns efter att ha stått emot så länge. Fattar dock fortfarande inte vad det är för fel på att kommunicera som civiliserade människor, typ över MSN och skype? Därefter gick jag ner på stan o tjacka upp mig på en landline telefon, så alla som inte vet hur skype fungerar har nu möjlighet att ringa mig på +1 206 398 4801, dock kommer ni gå miste om den tveksamma förmånen att se mig via webcamen. När shoppandet va färdigt var det fikatime med en annan "Internationell student" och några av hennes vänner. Kan det bli mer irriterande än att lyssna på ett samtal som är hälften på spanska och hälften på engelska? Ungefär lika användbart som att kunna ett telefonnummer till hälften.
Nu ska det styras lite middag, Tjingeling!

Premiär

Har precis varit och tagit föreläsningsoskulden, fest med 4h skola klockan 8.30 på en lördag:S. Var bättre än väntat, hängde med bra och så, inga såna problem so far. Var dock nästan komiskt när vi skulle presentera oss, jag var det enda som studerade på heltid, alla andra jobbade. Alla andra hade också till skillnad från yours truly en färdig bachelorexamen (normalt 4 år på universitet här), kanske inte helt otippat eftersom det är ett baskriterium för att bli antagen. Typ hälften va gifta och jag misstänker att jag drog ner snittåldern med åtskilliga år...vad gör jag här??? Jaja, får väl lite på att min oerhörda talang tar mig ur det här helskinnad:P.

Kunde inte låta bli att dra lite på smilbanden när jag noterade att jag var den enda i klassrummet (18pers) som inte satt med en tamedmugg av något slag. Som tur var gick det att avhjälpa eftersom det, oavsett aktivitet, i det här landet alltid finns förfriskningar till hands; gratis kaffe, muffins, godis och till min stora lättnad även vinddruvor!?!

Var dock något av ett äventyr att försöka få ihop den första uppgiften (läxa till första lektionen?), va tvungen att på 2 sidor beskriva varför jag valt att studera och arbeta med Public Service, krävs ju inga oceaner av sidutrymme för att få plats med: I haven't! Som en sann ordbajsare fick jag dock ihop åtminstone 1,5 sida, dock inte utan viss möda eftersom det uppskattningsvis va 6 år sedan jag va tvungen att skriva nått seriöst på engelska.

En sak jag kommit att förundras över är hur många det är som undrar vilket språk man talar i Sverige. Var helt förberedd på att dom skulle anklaga mig för att ha uppfunnit både gökuret och tobleronen men att de på fullaste allvar tror att man talar både tyska, holländska och engelska som första språk i Sverige!

Tänkte att nån kanske inte har stenkoll på Seattle, här är några bilder på downtown och hamnen, ska återkomma när jag haft tid att ta lite vettigare bilder!

Dokusåpa

UTRÖSTAD! IGEN! Min kursvalsprocess börjar få obehagliga likheter med en dokusåpa och själv börjar jag identifiera mig med Baren-Meral. Fick först reda på att jag bara behövde ta 6 creds för att behålla min heltidsstudentstatus. Idag fick jag dock reda på att detta bara gäller amerikaner, för internationella studenter krävs 9 creds om man vill behålla sin visumstatus. Så därför raggade jag upp lite kurser som jag skulle kunna tänka mig att läsa men det gick sådär...

Datakurs med inriktning Officepaketet - Gavs bara i somras!
E-förvaltning - Nope!
Leadership learning and change management - Sorry!
Leadership & management - Ja den kan du gå, läraren sa att det gick bra att lägga till en extra elev! Så den va jag inskriven på i flera timmar, men sen fick jag ett mail om att läraren inte ville ha fler elever, eller i varje fall inte mig, Suck!
Så nu blir det tydligen Human Resource Management, e så sjukt laddad! Alltid kul när man får sitt förstaval:P

I dagens öråd går alla mina svarta kameler till Seattle University!

Kort x3

Kortkortkort...Idag har jag skaffat kort, alltså inte på mig själv utan den användbara varianten. Är numera kund på Bank of America med ett köttigt saldo på $5 samt stolt innehavare av ett Washington ID. Det sistnämnda är något som jag insett är nödvändigt för att överleva om man inte vill glida omkring med passet, något som inte e allt för lockande eftersom man typ bara kan ersätta det på ambassaden i Washinton DC. Den utlösande faktorn var att jag häromdagen blev nekad att köpa bira, trots att det gått bra dagen innan, så sjuuukt störigt. Kunde verkligen se vilket maktrus kärringen i kassan fick av att neka mig. Det störigaste av allt e att de svenska ID-korten e grymt mycket snyggare och mer svårkopierade än de amerikanska. Svenska körkort har som ni vet ett litet hologram längst ner till höger, de amerikanska e typ gjorda i kartong o ser ut som nån 4-åring har designat dom i Paint.

För att hämnas skaffade jag ett kundkort i butiken, moahaha, I'm such an evil genius... Fattar ni inte? JO, alla som arbetat i en matbutik vet att dom Zlatans poängkorten e en mardröm, det är helt ofelbart! Varje gång man sitter i kassan o det e rusning dyker dom upp, snålålarna med sina j-a kundkort. Det spelar ingen roll om det e kö till horisonten, småbarn skriker och människor svimmar till höger och vänster av pur utmattning! Nog fan ska dom ha sina poäng ändå, och dom har aldrig nån koll på var i sin hockeytrunkstora väska det ligger, och det är alltid avmagnetiserat, och oftast kommer dom på det efter man redan tagit betalt så man måste efterregga, och oftast har dom ändå bara köpt en tandborste och två tomater så de får bara 2,5 poäng när det krävs 500 för att få köpa tubsockor till ett fantastiskt förmånligt pris och tjäna 30 spänn...Men jag e inte bitter!!! Så nu ska jag med flit avmagnetisera mitt kort och inte hitta det o efterregga så in i...Excellent!

Intro

HEJ ALLA GLADA LÄSARE, nu har jag äntligen fått tummen ur o kommit igång med bloggandet. Eftersom den egentliga anledningen till att den här bloggen skapats är mitt år i landsflykt, långt bort från alla nära o kära, så tänkte jag ge alla oinvigda en liten sammanfattning. Jag befinner mig alltså i U-landet med stort U, noga räknat i Seattle. Seattle ligger uppe i nordvästraste hörnet, (borträknat Alaska), på ungefär samma breddgrad som Milano och är hemvist för berömda storheter som Boeing och Microsoft. Staden kan även stoltsera med att ha den första Starbucksen, det berömda tornet Space Needle (som jag för övrigt inte hunnit upp i ännu) och landets högsta nederbördssnitt. Frågor? Bra, då går vi vidare...

Utbytet mellan Statsvetenskapliga Institutionen i Uppsala och The Institute of Public Service är alldeles färskt och följaktligen har jag fått agera testpilot. Man skulle kunna tro att hela processen med att ta sig in på ett universitet i USA inte skulle va så värst mycket knivigare än motsvarande i Sverige...så är det inte!!! Jag vet inte om det är hela det amerikanska universitetsväsendet som e kasst, eller bara Seattle University (SU). Hur som helst kvarstår det faktum att maken till värdelös koordination har jag aldrig stött på, Zanzibars flygplats framstår som lättnavigerad och välfungerande i sammanhanget. Vad man än ska göra så är det olika små institutioner som sköter handläggningen, och extra olyckligt blir detta när de olika institutionerna inte vet vilket kontor man ska till, vilket resulterar i att man springer runt runt på campus som en idiot och försöker luska ut var man egentligen ska (Alla som sett Asterix 12 stordåd har bilden av Galenskapens hus klar för sig).

På samma sätt var det ett smått helvete att få alla papper iordning innan jag skulle åka. I Uppsala har vi Stig den allsmäktige, killen med koll! I Seattle har dom massor av kockar, men trots det blir det en j-a soppa. Eftersom man som svensk tror att man pratar med SU och inte med femtioelva olika småinstanser blir det hela ganska förvirrat. Man skulle kunna tro att det var standard att man i god tid innan terminen börjar skickade ett mail till den stackars vilsna utbytesstudenten och klart och tydligt berättar vad som behöver ordnas, vilka papper som behöver skickas osv. ICKE!!! Varje institution skickar sitt eget, ofta med motsatt information än de tidigare mailen man fått, och det verkar va nån form av tävlig i att va ute i så dålig tid som möjligt. Paradexemplet e hälsoinstansen på skolan. Först fick jag ett mail som sa att jag inte behövde några vaccineringar alls. 3 arbetsdagar innan jag skulle åka får jag ett nytt mail som säger att jag behöver 6(!!!) vaccinationer. Hur j-a fel kan man räkna egentligen? Och lätt att fixa dom på 3 dagar, hade sett ut som en sån där helkroppsfigur som man övar KSP på om jag försökt. Turligt nog hade jag alla, dock hade jag inte skriftliga intyg på en del av dem och eftersom man fått vaccinationer både på BVC, i grundskolan, i gymnasiet, i lumpen och vid olika tillfällen när man skulle utomlands var det inte helt simpelt att få tag på dessa intyg, speciellt eftersom varje ställe har sina egna journaler som skyddas av sekretess. När jag väl kom hit med mina intyg visade det sig att jag inte alls behövde några vaccinationer, det mailet va felskickat! Tror inte den tanten visste hur nära döden hon var. Detta är bara ett smakprov, för speciellt intresserade kan jag fortsätta forever.

Hur som helst, nu är jag här och trivs riktigt bra. Blev upplockad på flygplatsen av Tomas efter en kvick hitresa på ca 20h (så går det när man inte vet när man ska få sitt visum och beställer flygbiljett 4 dagar innan avresa, New York - Houston - Seattle va ju ingen genväg direkt, som att flyga Stockholm - Moskva via Kairo). God Bless Him, min Seattleguru som huserade mig i flera dagar innan jag kunde flytta in och bl a tillbringade en hel ledig dag på IKEA med mig. Grymt trevlig tjej har han också, en liten men ganska bestämd mexikanskättad sak som han ska gifta sig med till sommaren!?! Va nästan tvungen att gå hem o byta kalsonger när jag hörde det, själv känner man sig ju snarare mogen SOM ett barn än mogen FÖR barn. Anyway, nu bor jag i en sjukt nice lägenhet på campus, helt solo med eget kök, badrum o walking closet. Detta kom som en glad överraskning då jag inte ansökt om lyxboende utan räknat med ett dorm utan toa och kök, förmodligen även med okänd och odrägligt ung roomie. Anledningen till att det inte blev så är som jag förstår det att jag av någon outgrundlig anledning har tilldelats graduate studentstatus här, något som normalt kräver en bachelorexamen.

Baksidan med detta är att jag måste ta några gradkurser vilket förmodligen e jobbigare än under graduatekurser. Var uppe och valde mina kurser i förrgår, ska den kommande quartern (alltså fram till jul) ta två klasser, en introkurs i Public Administration och en kurs som jämför välfärdssystemen i de Skandinaviska länderna med det i USA. Båda dessa kurser är mest för att The Institute of Public Service ska bli glada, inte för att de verkar särskilt roliga. Den andra verkade dock lite intressant eftersom jag redan läst nått liknande i Sverige och tyckte att det skulle va roligt att se den amerikanska vinklingen, döm om min förvåning när jag fick reda på att det är en professor från Uppsala som kommer hit och föreläser!?! Oddset på det?

Har förresten hunnit med en liten inspark också, tre dagar med 40-50 andra utbytesstudenter ute på någon sorts camp, boende i rum om tre studenter, massor av info, aktiviteter och näst intill oätlig mat. Tänk amerikansk fet, söt och smaklös mat i skolmatstappning, mmm!!! Var dock bra i sin helhet, lärde känna folk från alla möjlliga och omöjliga länder, främst asiater men också en hel del europeer. Är farscinerande hur man fungerar, finns inga landsmän söker man upp det "näst bästa". I mitt fall innebar det alla andra EU-medborgare, trodde aldrig jag skulle va glad att träffa en fransman... antar att nöden inte har nån lag. Hursom helst e det gött att känna lite folk även om de har lustiga brytningar, konstiga namn, skumma seder och annorlunda utseende. En komisk notering är dock att oavsätt var folk kommer ifrån så enas de i sin skepticism gentemot amerikaner.

Jag hoppas att detta aningen långrandiga inlägg inte avskräckt folk från att surfa in igen om några dagar. Ska försöka hålla mig lite kortare nästa gång, då kanske jag lyckats få upp lite bilder också. Until then...Kram på er allihop